Solig som fan

Alltså, någon kommer in i rummet när man sover. Personen börjar snacka och försöker föra en komplicerad dialog med mej, som ligger och sover. Eller egentligen vaknade bara en sekund innan. Då blir man väldigt lack bara.. Man tänker:
Wow, vänta, jag är nyvaken till yttersta gränsen, jag hör inte vad du säger, det du säger doesnt make any sence, ja är trött, för trött för att svara dej, att ens förstå vem du är, vad du vill, när km du in i mitt rum, när började du vilt diskutera min dag? Låt mej bara vara, jag är inte vaken och redo för prat, jag vankade halvt ur en dröm vilket är det enda som fyller min hjärna för tillfället. Drop it!!
För ingen konversation med mej när jag inte är vaken, tidigt på morgonen, om du inte vill att jag ska starta min dag lack, irriterad, arg, stram, elak, ful, dryg. Då får du skylla dej själv när du möter mej minuterna senare. Och jag har fortfarande inga svar på de tusen frågor du ställde. Räkna med det. Tack.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0