Dag 3, sporter jag utövat genom tiderna
*Först när jag var liten så simmade jag väldigt mycket. Det har inte satt spår idag eftersom jag nu är rädd för vatten..
*Jag gick på gymnastik, som när man gör volter och springer runt i en sån där ful dräkt. Skulle jag försöka mej på volter och liknande idag så skulle jag bryta vart enda ben i kroppen. Sista volten som jag ofrivilligt utförde var när jag ramlade av Blondy och krossade min svanskota.
*Konståkning var inte min starkaste sport att utöva, men jag gjorde det ändå. Är fortfarande inget proffs, men kan göra en och annan piruett. Äger på köttbullen!
*Spelade lite basket när jag var 12 eller nåt, men jag tyckte att de andra var så dåliga så jag ville inte spela match med dem.. haha
*Ridningen har alltid funnits! Hoppar, har tävlat lite dressyr, skulle väldigt gärna prova på fälttävlan. Men jag vill bara rida terrängmomentet, förstår inte riktigt grejen med alla tre grenar.. Vill bara ut och hoppa i skogen haha :)
Voltige skulle vara kul att prova också, bara ingen tittar på när jag gör det! Haha jag skulle för det första inte komma upp på dom där gigantiska hästarna som Hamre har. Men stillastående så är jag så skillad att jag kan kasta bak benen sådär i kors och hamna bak och fram på hästen!
*Sedan har jag försökt mej på golf och dart, i hopp om att vara ett underbarn och ha ärvt pappas gener. Han har tävlat ganska högt i bägge sporter, men vad hjälper det när jag var totalt värdelös på det..?
Dag 2, Ett hästögonblick jag minns
Jag minns alla mina ridpass tydligare än min frukost, så det är svårt att välja ett specifikt ögonblick. Det finns så många, både bra och dåliga, nya och gamla.
Några relativt nya är exempelvis:
*När jag provred Queenie i Sverige. Då hon klev ur transporten så blev jag illamående, den häst som jag red på Irland fanns inte där. Istället kom det ut en liten häst, mager, lång i hovarna, skavsår stora som kastrullock, det fanns ingen ork kvar i henne. Det var otroligt jobbigt att se när jag förväntade mej att se henne som hon var på Irland. Detta är ett av de sämre ögonblicken.
*Ett bra ögonblick var första gången jag red BonJovi. Förväntade mej det värsta, var inte ens beredd på att komma upp i sadeln. Men allt bara stämde. Jag saknar den känslan.
Bra och dåliga minnen.. Det får räcka så. Jag har så himla många på lager. Som alla dagar och hästar i Irland, första felfria rundan med min shetlandsponny Edda, Queenies debut och nolla i 110, Queenies skada, Jack som föl, min 110 debut med Jackie då jag flög av och fick sand i hela näsan, tävlingsdebuten och vart enda minne med Plupp, stunderna då Fiffis attityd chockerat mej.. Såååå mycket!
Dag 1, 5 saker jag vill göra innan jag dör
Den här får man fundera länge på. Speciellt eftersom jag inte tänkt dö eller liknande, haha!
Men ut ifall jag inte är odödlig så.. Men jag känner inte att jag har en massa saker som jag bara måste göra innan jag dör liksom, fast det finns ju sånt som man verkligen skulle vilja göra eller prova!
1. Innan jag ligger på dödsbädden så skulle det vara hur coolt som helst att få rida i Falsterbo, Globen osv! Min mest osannolika dröm är att rida Hickstead Derbyt, något som jag inte skulle våga göra just nu, men man vet aldrig vart man hamnar i framtiden! (Förlåt för att jag snor bilden på dej Kenneth..)
2. Bo på min egen jävla badass gård med eget designat stall, padock, ridhus, skrittmaskin, stort fint hus. Kan vara vart som helst i världen!
3. Skapa mej ett namn och bra rykte i hästvärlden.
4. Innan jag dör ska jag äga en till häst efter OBOS.Quality004, alltså (Queenies pappa) ett syskon till Queenie.
5. Jag vill verkligen ta reda på om det ens är möjligt att jobba sej uppåt i världen bland hästar och tävling utan att vara multimiljonär. Helt ärligt, det finns ingen toppryttare idag som jobbat sej till sin plats idag utan att ha en äckligt stor summa pengar inblandad. Eller framgång, tidig framgång i unga år som skapat kontakter och sponsorer.
Jag kan inte påstå att mina tidiga år som tävlingsryttare varit dåliga, då hade de blågula rosetterna inte dominerat bland de andra. Men framgångsrik? Nja jag vet inte det, haha. Jag har inte ridit SM, eller MSV, SV klasser på ponny.. Jag kom trea i DM för 100 år sedan på min systers Bponny, men det är inte riktigt något man skryter om..
Går det att ta sej till toppen när man står i lorten utan multiinkomst?
Oinspirerad
Dags för en lista!
Eftersom jag är universums sämsta bloggare så kör vi på en lista i 30 dagar. Då blir det i alla fall något skrivet varje dag :)
Börjar idag med nr1, 5 saker jag vill göra innan jag dör! Håll utkik!
Dumma gamla minnen
Säg mej, hur är det möjligt att gråta till Pharrel Williams's "Happy"? Det är universums gladaste låt..!?
Skitdag säger jag bara..
Två sommrar sedan så var jag på Irland och jobbade. När jag kom hem tre veckor senare så red jag igång Jackie och lade ut henne på annons igen. Hade då försökt sälja henne i över sex månader.
I alla fall, någon gång innan Oktober så kom det en tjej och provred Jackie. Gick asbra, men fick inget riktigt besked om dom ville ha henne. Så några dagar senare åkte jag till Irland igen i tre veckor, eller fyra förresten. Då blev Jackie såld. Jag hittade även världens vackraste fyraåring, Queenie.
Jag sa aldrig hejdå till Jackie, för jag förväntade mej att hon skulle vara kvar hemma när jag kom hem igen. Men det var skönt att inte behöva ta nå avsked. Hade henne i fyra år, om inte längre.. Och jag har inte saknat henne en enda gång, inte en enda. Hon har det ju så bra och hon är så nära så varför ska jag deppa över det? Haha
Sen kom dagen 17 Mars 2014. Idag har jag saknat Jackie så att tårarna sprutat! Det är så himla konstigt, nästan två år har gått och jag har inte saknat henne. Men idag, shit alltså. Saknar henne så otroligt mycket!
Men Jackie har det sååå bra nu och det är så skönt! :) Här kan ni se hur det går för henne : www.josefiinedamberg.blogg.se
Forget is not to move on, to let go is.
För ett år sedan, precis, så tävlade jag och Queenie i Hamre. Tror vi red en 90 med ett nedslag. Minns att jag var otroligt missnöjd med min egen insats, och att Queenie hoppade en halvmeter över en grön oxer med grind.
För två år sedan, St.Patricks day 2012 så var vi alla här hemma och larvade oss. Hoppade i padocken med Jackie, Jack, Blondy och Tracy. Helt ärligt trodde jag inte att någon utav dessa hästar inöste skulle stå i vårat lilla stall idag. Nu står ingen där. Det känns tomt, även fast jag gått vidare.
Jackie och Blondy är sålda. Känns otroligt bra, dom har hamnat hos så bra människor.
Inga av dessa otroliga hästar står här idag. Visst känns det.
Forget is not to move on, to let go is.
Snow on st.patricks day..
Stallet klart, hästarna ute.
Sitter och glor på MTV breakfastclub, råkade se musikvideon till "Say something" och nu bölar jag som en crybaby. Jag är så tuff och vuxen!
Jag sitter även och bedrövad mej över snön som återvänt. Ny istid? Ja det verkar så. Jag var så peppad ett för ett tag sedan, padocken var tinad, ha släpat fram alla stöd och bommar, mina hästar gick så himla bra! Men nu, när the eternal winter bestämt sej för att förbli eternal.. Fiffi har inga snösulor så hon får styltor direkt och Queenie slog vi på en tappsko utan snösula här om dagen. Bra det..
Och på tal om skor, så har denna snö gjort det oklart om lilla Macee ska ha kvar skorna eller inte när hon kommer (IMORGON :D), då hon kommer att få bo i uteboxen i alla fall första dygnet. Hon måste kunna ta sej ner till lösdriften utan att halka på ändan hehe!
Nej, tack du oändliga vinter för att du drar ut på min vinterdepression, gullig av dej med det hade du inte behövt..
Låt dagen sätta fart
Hur man botar en del av tröttheten man bär på:
Trött som du är klär du på dej, på med gummistövlarna. Du kollar dej i spegeln innan du går ut och försöker skratta lite åt dej själv för du ser urlöjlig ut. (Solen skiner och du bär en dunjacka ner till knäna, mössan nerdragen, turkosa mjukisbrallor och gummistövlarna).
Du traskar mot stallet med blicken sänkt mot marken nedanför dej, för solen bländar. Du har nått stallet, går in och slår på radion. Det är bästa låten du känner till, skruvar upp volymen och mockar för glatta livet. Så blir man av med komat för några timmar framåt.
Inte pigg..
God morgon, nej någon sådan är det inte.
Inatt har jag sovit i max två timmar. Därav att det inte är en god morgon.. Mådde dåligt hela dagen igår men fick tusen saker att tänka på under kvällen. Är lite kluven kan man säga.
Idag väntas det träning för Tusse med båda mina stjärnor. Det blir markarbete, väldigt behövligt för Queenie och Fiffi! Ser fram emot det, det är bra. En sak att se fram emot när man är trött som ett as, huvet sprängs osv! Haha dessa hästar tar all kraft jag bär på..
Måååndag
Jag drömmer så konstiga saker..
Inatt letade jag dataspel, var försenad till Lottaträning med Macy, befann mej i ett hus där man endast kunde ta sej fram genom att simma i snowslush.. ja ni ser ju.
Dagen är startad för ett tag sedan. Ska ut och rida såfort jag fått i mej frullen. Passen består idag av skritt för Q och trim för F. Längtar tills Macy kommer, jag är dock knappt hemma under första veckorna som hon anlänt. Skolan om två veckor, två veckors skola, en vecka på Irland och sen kommer jag hem igen. Hon är ju mitt jobb men jag tror Hanna klarar det fint när jag är borta! Ska ju ta det lite bananas i början iaf! :)
slut för idag
Nejmen hej alla!
Toppenträning med Q igår, Fiffi var lika fin! Idag var jag och Q trötta på träningen. Aningen ofokuserade. Jag är nöjd med henne, kände helt klart att orken inte fanns till 100%. Känner själv hur dålig man blir när man kommit ifrån banhoppningen på Hamre för Sussi. Tävling med Plupp och träning samt avancering med Leila. Känner på höjder och får göra mer.
Nu var det ett tag sedan. Är inte alls nöjd med mej själv idag, red inte ordentligt nog på en trött häst genom en svår bana. Skäms på mej. Men vi kommer väl dit jag och Queenie någon gång, när vi också avancerar. Är på god väg eller nåt!
Annars då?
Så trött, blir nog sjuk snart. Tur att mina hästar lyser med sin närvaro och att solen gör sina försök!
Fiffi har gått ner hela tre kg eller nåt! Behöver inte använda hela min kropp när sadelgjorden ska spännas längre, haha! Har konstaterat att dietmetoder inte fungerar för henne, så vi kör hårt med att röra på fläsket istället. Idag blev det mycket intervall och backträning i skogen, vilket inte verkade vara så poppis hos henne haha! Go hard or go home!
Har absolut inget att göra så jag dödar lite tid med sömn. Kommer vakna runt fyra-fem nu när jag lägger mej såhär tidigt. Men aja, vi kör på det!
asså.......
Farväl världen. Nästa vecka kommer Mercy hit, en cob. En cob..
Hemkomna
Nu är päronen hemkomna. Hade önskat mej ett par fluffiga strumpor från Dunnes Store, kan säga att det blev mer än ett par strumpor med hem. Fick många fina presenter, mest otippad av alla var Mercy. Hästen Mercy som jag ska sälja. Vet inte ens hur den ser ut, mer än att det är en skäck. Skjut mej om det är en cob säger jag bara!!
Nej men försöker komma på ett smeknamn till henne. Stackarn kan ju inte kallas för Mercy.. Bästa förslagen hittills är Mimmi, Molly, Luna eller Märta. Vet verkligen inte vad detta är, kommer bli intressant. Lilla Mercy :)
Måndagstankar
Kvällens och situationens outgive: "Say something I'm giving up on you."
Känns precis så nu. Som att jag måste lämna besked eller nåt för att inte förstöra eller mista något. Säga något innan någon ger upp, inte orkar vänta längre, skaffar sej falska förhoppningar eller bildar uppfattningen om den jag inte är. Jag vill inte hamna i ännu en -för mej- ganska trängd situation.
Katter har nio liv. Jag har tre, tre delar av mitt liv.
1: Hästarna. Högst prioriterat, levs fullt ut varje dag. Gillar den delen i mitt liv, är stolt och kommer aldrig byta det mot något här i världen. Kommer aldrig på tanke. Kommer aldrig ångra den delen.
Långt ifrån bekymmersfritt, till störst del oglamoröst, men har ingen ånger. Never ever ever.
2: "Relationerna" i mitt liv. Viktig del, men inte till att gräva sej ner på djupet. Med det menar jag att vänner och familj är högt betraktade och oersättliga, djupare än så.. ja vad händer då? På djupet hittar man problem, ånger och känslor. Påstår inte att jag är känslokall men finner mej inte i dessa situationer. Håller mej gärna borta från drama osv, där av att jag inte har pojkvän eller orkar sätta mej in i folks problem längre.
Hästarna, relationer. Hästarna högst värderade, relationer på en ostabil tredjeplats. Andraplatsen tar den del av mitt liv där jag bara är jag.
3: Bara jag och mitt liv. När jag är den jag är utan att tänka kring hästar, tänka på vilka jag umgås med. Jag bara är, mitt sanna jag utan en gnutta trubbel etc. Jag tycker om att bara göra ingenting, eller vara ingenting ett tag. Kan vara samtidigt som jag gör någonting, eller bara sitter hemma för mej själv. Strosar runt i min egna lilla värld helt oberörd utav vad som händer omkring mej. Önskar jag kunde få mer utav den delen att leva på. Allt är så bra då.
Värdelös på allt vad relationer kallas. Därför tar den delen minst plats och känner att den egentligen borde ta störst. Tänker ofta på hur jag står i relationer till andra, hur ni ser mej. Vilken del ser ni? Det hästdrabbade, bedrövliga relationstjafset eller bara mej som jag är utan tillsatser, obekymrad och lever allt innan fan tar mej? Tänkvärt denna kväll. Godnatt!
Inlägg för en vecka sedan, sent publicerat!
Senaste dygnet.
Festligt kul med delar av klassen.
Alla glada, skrattade och bjöd på sej själva.
Träffat mycke nytt folk, börjar inse att jag faktiskt trivs i större sällskap! Antar att det inte varit rätt slags sällskap förrän nu.. :)
Västerås växer! Träffar nytt, ser nytt, gör nytt och jag trivs med det! Bra vänner, en bra stad. Knyter nya band nästan lite för ofta, risken finns att Västerås är den stad som jag flyr ifrån. Men idag älskar jag bara allt och känner mej så trygg och välkommen bland vänner och nya!
Åka bil. Köra bil. Fort ska det gå. Plattan i mattan, haha!
Donken, my saviour.. min middag min frukost. Ville ha mat redan vid 9 imorse men fick en jävla smörgås på donken. Frukost fram till 10 vafan, ge mej maten jag vill ha när jag sitter i det härliga skick jag var.. don't piss me off..
Lite bakis men vid liv. Man är ju så jävla orutinerad haha..
Lite sömn, kan väl räkna det till knappa tre timmar inatt. Har inte haft en morgon senare än 07.00 på många veckor nu vilket börjar märkas av. Imorgon får jag sova tills jag behagar att vakna! Smartass själv så lägger man ju sej nåågra timmar flr sent sådär också, det är inte lätt att synkronisera läggdags och wakeytime..
Det är inte billigt att leva loppan för en natt. Bränd i kropp och huvud samt på stålar.
Falla för människor. Schysst kompis, bra sällskap, något snyggt man inte kan sortera bort ur hjärnan.. inte bra i överdrift, men liten dos i taget gör bara gott!
Nu är det bara trött och slitet. Ladda inför en ny helg miiinst lika top!
Stopp i galoppen
Vissa människor är bara så knepiga att förstå. Människor som var en sak men blev en annan. Som lever på dubbelmoral, som säger en sak men tycker en annan, tycker men säger inget, som inte kan stå på sina egna jävla ben.
Men så är det att man inte kan sluta bry sej. Jag suger på det, jag måste bry mej om allt och alla hela tiden. Man känner sej nästan skyldig att göra det. Knäppt.
Fast sen blir jag bara mer och mer irriterad. Ger spydiga kommentarer, tar alltid sista ordet, egentligen utan avsikt. Jag är väldigt duktig på att prata när jag är arg, artikulerar väldigt tydligt och folk får sällan en chans att käfta emot. Försöker samtidigt verka diplomatisk som fan, står sällan och häver ur mej skit. Rain makes flowers grow, not a storm.
Folk som pratar mycket kring ämnet dubbelmoral är också en typ av människor. En riktig typ. Dom tycker sej veta sina begränsningar och vilken sida de står på. Sedan, kanske en dag senare har de flippat totalt och ändrat uppfattning om vad det nu kan tänkas vara. Värst är det när det kommer från en icke stabil källa, exempelvis om någon hört att en annan sagt så extrema saker om en viss situation, och blir tvungna att tycka lika dant, för att det ser bäst ut. Man kan ju inte tycka som man själv vill liksom, du kan ju inte tycka som DU vill om just den personen, precis som du gjorde tidigare imorse, nu när jag ändrat uppfattning. JAG ändrat, utifrån en SÄKER källa. Inte hört det från någon annan än just den personen. Osäkra källor, ta det för fan lugnt med dem. Det får människor att se dumma ut bara.
Efter det kommer man till en gräns där man bara slutar försöka och bryr sej längre inte. Man glider med på ett bananskal och bara är där liksom. Orkar inte lägga energi på något alls. Den energi man kommer med tar ofta slut när man befinner sej mej sådana människor som man bara gett upp hoppet om. Sorry men så är det och jag lär knappast vara den enda som känner så.
Människor som lever på dubbelmoral=Falska. Det är min mening.
Hur hanterar man detta? Jag menar man ska inte ändra på människor, det är deras liv och inte mitt. Gissa irriterad jag skulle bli om någon försökte ändra på mej, eller flika in tips om hur jag ska leva mitt liv..
Men så är det att man inte kan sluta bry sej. Jag suger på det, jag måste bry mej om allt och alla hela tiden. Man känner sej nästan skyldig att göra det. Knäppt.
Till en början bryr jag mej. Försöker hjälpa och finnas där. Det är jag ganska bra på om jag får säga det själv. Finns väl alltid där om det skiter sej.. Jag förväntar mej inget tillbaka, för att jag brinner för att hjälpa människor, för att jag endast vill vara snäll, för att jag helst klarar mej utan hjälpen tillbaka? Någon härlig blandning där..
När hjälpen inte verkar duga så slutar jag bry mej. Lever mitt eget liv och skiter fullständigt i alla andras. Känner som nedre texten i bilden nedanför: "The truts is don't really give a fuck what they're talking about."
Fast sen blir jag bara mer och mer irriterad. Ger spydiga kommentarer, tar alltid sista ordet, egentligen utan avsikt. Jag är väldigt duktig på att prata när jag är arg, artikulerar väldigt tydligt och folk får sällan en chans att käfta emot. Försöker samtidigt verka diplomatisk som fan, står sällan och häver ur mej skit. Rain makes flowers grow, not a storm.
Folk som pratar mycket kring ämnet dubbelmoral är också en typ av människor. En riktig typ. Dom tycker sej veta sina begränsningar och vilken sida de står på. Sedan, kanske en dag senare har de flippat totalt och ändrat uppfattning om vad det nu kan tänkas vara. Värst är det när det kommer från en icke stabil källa, exempelvis om någon hört att en annan sagt så extrema saker om en viss situation, och blir tvungna att tycka lika dant, för att det ser bäst ut. Man kan ju inte tycka som man själv vill liksom, du kan ju inte tycka som DU vill om just den personen, precis som du gjorde tidigare imorse, nu när jag ändrat uppfattning. JAG ändrat, utifrån en SÄKER källa. Inte hört det från någon annan än just den personen. Osäkra källor, ta det för fan lugnt med dem. Det får människor att se dumma ut bara.
Spar på er dubbelmoral för ingen med vett nog tycker om det. Och de som pratar om den, shut the fuck up. Är trött på det. Skaffa er en egen jävla uppfattning och stå gärna kvar vid den, jag har min för mej själv och håller käften så folk slipper höra den.
Efter det kommer man till en gräns där man bara slutar försöka och bryr sej längre inte. Man glider med på ett bananskal och bara är där liksom. Orkar inte lägga energi på något alls. Den energi man kommer med tar ofta slut när man befinner sej mej sådana människor som man bara gett upp hoppet om. Sorry men så är det och jag lär knappast vara den enda som känner så.
Jag är en sån där människa som andra människor kanske inte heller förstår sej på. Men jag är den jävlen som säger vad jag tycker och står kvar vid mina värderingar och uppfattningar. Den som alla kommer till och den som inte vill ha ett skit tillbaka, den skit jag tar räcker gott och väl. Står inte i skuld till någon, vill inte gottgöra någon. Är du inte fine med vad jag har att säga behöver du inte lyssna eller vara i min närhet, ingen tvingar dej. Jag slänger inte skit på någon, har lärt mej vara ärlig och rak.
Har man själv vuxit upp och kommit ifrån allt skitsnack och patetiska handlingar så är det oerhört att stöta på människor som inte kommit dit själv.
Stress is caused by giving a fuck, that's why I don't.
Första praktikdagen avklarad..
Haha nejdå,
Saknar Plupp..<3
Jag är klar för morgonen, ska tillbaka i eftermiddag! Mockade och fixade allt i stallet nu sen är det lektioner osv som gäller. Men innan det tänkte jag rida i alla fall en häst här hemma, och fixa stallet. Queenie har sett så trött de senaste dagarna så funderar på om en till vilodag kan göra gott. Tror nog det!
Så då blir det Feta Fiffi som rids nu då. Åh hon är så tjock, ser dräktig ut.. Fast hon har faktiskt gått ner liiiite i vikt ändå! Kan nästan spänna sadelgjorden till andra hålet nu haha..
Nej dags att gå ut och mocka lite. Bäst att fixa allt nu istället för att lägga det på hög :)
Saknar Plupp..<3
Kväller
3 snabba sanningar från ikväll, med Hanna:
* Sluta tyck synd om dej själv. Sånt tar bara på krafterna och blir väääldigt jobbigt för andra i närheten med tiden..
* Min middag som bestod utav stek och potatis i ugn blev väl godkänd av Hanna! Mina oupptäckta matlagningsförmågor..
* Jävlar i min lilla låda, jag och Hanna både matade och mockade åt korna idag. Livrädda men vafan, en baggis!
söndag
Klent med uppdaterng här kan man konstatera..
Hänt sen sist? En underbar tävlingshelg med Queenie, tränat och ridit henne och Fiffi, träffat vänner! Bra och räcker länge för mej :)
I tre veckor från och med imorgon är jag hemma i Avesta för praktik. Startar imorgon 07.00!
Mamma och Pappa är på Irland, så kul för dem! skönt att vara hemma ensam kan jag erkänna också, haha.. men det finns sjukt mycket jobb så får inte en lugn stund. Har lagat mat till mej och Hanna, strax ska hästarna också få kvällsmat. Roligare än så blir det inte ikväll! :)
Sjukt..
Tack snö, för att du gör min vinterdepression enternal, det hade du inte behövt.. tack för att du gör mej sjuk ockå! Känns bra obefogat.
Yes, sjukt var det här! Har hhostat heela natten, kanske sovit i fyra timmar bara. Men jag ska försöka ta mej till sista lektionen flr jag behöver lite hjälp med en uppgift.
Allt känns väldigt oinspirerande just nu.. vädret är väldigt argt på mej tror jag, mår som en sill i öknen, har inte ork till något alls. Det enda jag vill är att rida men det orkar jag inte heller göra. Roligt läge!
Ska plocka ihop det sista här i lägenheten strax. Jag kommer få slita som en gris när jag ska bära allt till skolan, kläder, böcker och tonvis med hästsaker som inte ens bör ligga här uppe.. de som passerar mej längst vägen lär ju få sej ett gott skratt i alla fall! Tur att man kan få folk på gott humör.. ;)
