Dec. 01, 2013
Min Queenie har ett motto: "Jag hoppar tills jag störtar." Så var det verkligen idag. Ställde upp två små hinder med 17.5 meter emellan. Det gick riktigt bra när bommarna var på marken, då kunde vi variera mellan 4-6 språng. När det blev små hinder så laddade hon redan i svängen upp mot dem och tog det på både 3, 4 och 5 språng lite blandat. Jag försökte med allt för att få tillbaka henne men hon är hejdlös när hon kör igång. Haha men det glädjs jag bara åt än så länge, det viktiga är att hon förstår och tycker att det är roligt. Vi tränar ju för att bli bättre :) Imorgon blir det troligtvis träning för Helena igen. Hoppas hon ser en skillnad nu när vi jobbat så mycket på alla tips hon gett. Jag känner i alla fall en klar skillnad på Queenie redan nu. Det är jätteskönt, hon går verkligen bra när man trappar ner allting att par steg :) Roligt roligt! Men hoppningen och främst kontrollövningar är det vi jobbar mest på nu, Helenas hjälp och träning underlättar hela min ridning och Queenie och jag kommer klättra snabbare än vad jag trott. Visst är det ju för jävla segt och tråkigt att rida igång hästar efter skador osv, men i Queenies fall så får vi en nystart tillsammans. Det känns som att jag har hittat hästen jag red på Irland förra hösten! Hon är på gång i alla fall!
Kommentarer
Trackback
